Vad är egentligen en seans & hur förbereder jag arbetet?


Det är så bra att ni skickar in frågor. Att ni räcker upp handen när jag missat.
Igår när jag skrev om huruvida ett medium kan bestämma vem man få kontakt med under en seans var det en följare som ställde fråga,
”Vad Är ens en Seans?”
 
Förlåt om jag rusar.
Säg till när jag ska förklara och sätta ord på saker!
 
En seans är en stund i vilken vi välkomnar kommunikation med de som inte längre finns med oss i fysisk form. Alltså med personer som ”gått över till andra sidan” som vi säger.
 
Vi benämner de som vi får kontakt med som Anförvanter. Jag brukar säga att det är energikroppen av människor som funnits omkring oss. När den fysiska kroppen dör finns energin kvar och att det är den vi kan få kontakt med.
Ja, jag säger vi för jag upplever att vi alla kan det mer eller mindre medvetet och att jag och mina kollegor har utvecklat våra förmågor ytterligare för att kunna vara behjälpliga med samtalen.
 
När jag välkomnar till en seans förbereder jag stunden genom egen meditation. Kontakt med mitt andliga team som jag upplever hjälper till i arbetet. Jag renars ur mina arbetsverktyg och fyller på systemet innan jag strax innan samtal öppnar upp kanalerna så maximerat jag kan.
När jag välkomnat min klient och landat hen i stunden vidgar jag mitt medvetande ytterligare och välkomnar den eller dom som min klient har omkring sig.
När det fungerar som allra bäst känns det som att jag för en stund interagerar med anförvantens energikropp, som att vi enas till ett fält i vilket vi kommunicerar.
 
Under en seans, som i all kommunikation med andevärlden kommunicerar vi med hjälp av våra inre sinnen. Syn, doft, hörsel, känsel och då och då smak. När jag möter anförvanten tar jag emot det hen visar med min inre syn och förmedlar det.
Ibland konkret tydligt, ibland subtilt poetiskt. Oavsett så är det som en inre charad som jag sedan sätter ord på till min klient.
 
Varje möte är unikt. Just som i den fysiska världen. Jag kan aldrig i förväg veta hur en seans kommer utspela sig. Ibland säger jag att det är som att hoppa fallskärm utan fallskärm. Vi kastar oss ut, varje gång. Visst vässar vi våra verktyg och blir bättre och duktigare. Vi kan leva liv som gör att våra verktyg är så skarpa som möjligt men, syvende och sist är det inte vi som har kontrollen utan andevärlden.
När det fungerar väl är det så nära magi vi kommer i det konkreta livet och bevisar, enligt min uppfattning liv efter döden.
 
Har du besökt någon seans?
Fick du någon kontakt förmedlad?
Och om inte, blir du nyfiken på att prova?
 
 
Med värme,
 
 
Anna
 
Ps… Ett inlägg som skildrar möten under seanser finns att läsa här:
Om en farmor från en högljudd restaurang längt bort

 

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln