En reflektion om Tid & varför jag stannade den igår


Idag kan du lyssna. Eller läsa.
En refkektion.
Om det abstrakta. För att skapa ordning på oss.
Tiden.
 

Tid, Reflektion, Livsinspiration
Tid, Reflektion, Livsinspiration


Jag vet att den är utmätt. Som vi känner den. Tillfällig och flyktig.
Även om jag tror på att själva livet fortsätter så vet jag också att i den form jag känner mitt liv, här. Nu, är utmätt.
Ibland, när det har blåst hård vind har det varit trösterikt. Oftare det absolut motsatta.
Och då, som nu vill jag ingenting hellre än att stanna den.
Och jag vet. Jag vet att jag inte kan det. Än. Men, jag låtsas. Jag stannar allt annat i medvetandet och är bara
i total närvaro i nuet.
Nu stannar jag dig. Viskar jag. Nu stannar jag dig och behåller just här en stund.

Igår agerade jag chaufför åt tonåringarna som planerat att vara några av de 500 första gästerna till öppningen av den stora skönhetskedjans flagshipstore (jättefina, gigantiska, sprillans nya premiumbutik).
Besöket hade planerats minutiöst. Vi satt i bilen kl 06.02 och plockade upp kompisar på vägen. Det fanns matsäck, fulladdae batterier i hörlurar och en total förväntning på goodiebagsen som skulle kunna landas om de knep någon av de 500 platsernaplatserna. Skönhet för 3500 kronor var värt den okristligt tidiga lördagsmorgonen.
När vi kom fram visade det sig att minst 5000 andra ungdomar hade tänkt exakt samma tanke.
Lite antiklimax.
Men de mina tog det med ro.

Vi fotade lite. Gick längst bak i kön och förfasades.
Titta medlidande på de som sovit på liggunderlag mot den grusgrå asfalten i knappa fyra plusgrader och bestämde oss för
att byta ut köandet mot lyxfrukost på favvofik.

Allt det där var tid som passerade. En del av flödet. Men sen.
 
Mätta, varma och mjuka tillbaka i bilen vänd hemåt. Då.
Ett tonårsfinger som krokar i mitt.
Jag vet att det inte varade länge men jag vet att jag stannade tiden så att det varade så länge som det bara var möjligt.
Ett tonårsfinger inkrokat med mitt.
Min vecka har susat förbi men det ögonblicket varade en hel dag.
 
Hur susar tiden runt dig?
Passera tack eller stanna är du snäll?
Och när, för länge sedan eller nyss ville du stanna den?
 
Med urvärme,
 
Anna
 

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln